den minsta möbeln

Har ju påstått att den är klar, så då ska det väl finnas bildbevis också.

Egentligen borde man väl stänga roskis-lock och göra bakgrunden allmänt perfekt om man skall ta ett foto.

Inte en helt hopplös vecka.

Använder fortfarande handskar, händerna ser så hemska ut att man blir illamående bara av att se dem. Tänk hur det då är att bära på dessa fingrar från dag till dag. Smärtsamt, kan man kalla det. Men något har jag ändå fått gjort, energi och motivation räckte till en eftermiddag, men bra så. 

Den eftermiddagen syddes bordduken klar och köksskåpen städade

 

 

Handskar.

För kommande vecka hade jag planerat många roliga kvälls-sysslor, bordduken skulle sys klar, köksskåpen omorganiseras, nya glasburkar upp-piffas...ja listan kunde man säkert laga fast hur lång. Men varför skulle jag då göra allt möjligt roligt en vecka när jag istället kan sitta med händerna i handskarna och känna mig nere?

 -Livet som atopiker är inte alltid dans på rosor kan jag säga.

Med dessa på händerna blir det lätt många stavfel...

I väntan på dess perfekta plats.

Nu är pallen klar. Den målades en sista gång idag och står nu på köksbordet och torkar. Till näst vill jag hitta en plats åt den, en plats där den ska höra hemma, men det är inte så lätt med denna möbel. Det är ju ändå en pall, något som kan behövas för korta ben på olika ställen. När flickorna kommer hit vill de ha den i badrummet, jag kan behöva den i köket, men vill ha den som dekoration i sovrummet...

Torsdags tipset

är denna vackra blogg, jätte fina bilder, och fina människor. kan själv bara drömma om att fota så fina bilder som här finns. -men det är bra att drömma-

En lycklig cyklist

Man kan bli lycklig av att cykla. Har cyklat med en gnisslande mommo-cykel, som jag knappt orkat trampa och som ännu har haft vinterdäck på bakhjulet, varje dag i tre månader. men det har int blivit lättare att trampa till jobbet och man har inte blivit lycklig av att cykla. Men, nu är min andra cykel fixad, bakhjulet stals i våras och nu har vi tack vare Cecci + lillebror fått ett nyt bakhjul till den, och det bästa, på samma gång fick min cykel växlar. Vet ni hur härligt det är? - Klart ni gör, det är väl bara jag som inte cyklat med en växel-cykel på tre år... tio poäng, minst, åt Cecci.

att trivas i sitt arbetsrum.

Förra månaden hade jag ett arbetsrum, som blev mycket mer trivsamt med lite blommor i en plastmugg. Kanske det säger något om rummet, där jag jobbade. Som sommarvikarie kan man inte påverka så mycket hur arbetsrummet. Men de som har fastanställning, vill de inte att det ska vara ens lite trvisamt där de sitter? Naturligtvis har det mycket med personligheten att göra, men ibland brukar jag sitta i mitt arbetsrum och föreställa mig och drömma om hur jag skulle styla och inreda om det vore mitt.